Du sover tyst vid min sida. Snusar. Snarkar aldrig. Ungdomlig lätthet och skönhet vilar i vårt rum. Vi är ett varande. Tillsammans. En strimma morgonljus vid den tunna gardinen som skiljer oss från världen.Vi dansar sida vid sida till varma toner av trygghet. Jag är stolt. Varje dag du är min. Långa vackra fingrar omsluter mina korta, knotiga.

Våra tentakler växer ihop. Mot varandra i ett mjukt trassel där vi vilar. Trasslet snor sig i små knutar. Tillsammans knyter vi upp. Då arbetar våra händer febrilt. Vissa knutar sitter för hårt. Vi låter dem vara och bäddar ner dem i mjukheten. Där kommer de att vila i många år. Några löser som av ett litet mirakel upp sig själva, andra glöms bort. De ligger och svävar i någonstans ensamma i evigheten. Andra kommer med tiden att växa till stora monsterknutar. Det vet vi inte nu. Vi bara fortsätter att bädda fint.