Blir stilla.Stannar upp.Ångest som rider natten.Natt blir dag som blir natt.En läkande sorg som är så svår att nå.Smärtsam att ta i.Som är alltings slut,som är dörren till en ny början.
En ny början

Blir stilla.Stannar upp.Ångest som rider natten.Natt blir dag som blir natt.En läkande sorg som är så svår att nå.Smärtsam att ta i.Som är alltings slut,som är dörren till en ny början.
Så länge odlades myten. Om henne den starka.Hon som klarar allt och bär världen i sina händer.Den kloka.Eftertänksamma.Hon som är ditt stöd.Det var hon själv som gav myten näring.Lät den växa till en sanning för alla att tro på.Att hålla fast vid.Tills hon föll.Du såg på med förvåning.Tills hon lät dig förstå att allt var…
Så hände det i början av maj.När våren var som vackrast.I det stora konferensrummet med utsikt över hela Stockholm,kunde jag inte sluta gråta.Det var i början av maj jag tog slut.Jag var övertrasserad med råge.Samla upp.Läka.Börja om.
Augustihimlen är svartprickig. Flygmyrorna tränger sig in i huset. På golvet, på möblerna och i fönstren. Morgonen efter är de helt borta. Samma eftermiddag mulnar det på och den kvällen kommer regnet. På natten blåser det upp till storm. Hängmattan fylls med vatten, det forsar i stuprännorna och blomkrukorna svämmar över. Det var hösten som kom.