Denna sommar 2020 när inget är som vanligt. Och ändå är det som alltid. Solen. Vinden. Havet. Längtan efter mer tid. Viljan att hålla kvar nuet. Sommardagar som flyr alltför fort. Vi har valt att hålla oss lite på vår kant i år. I sommarhuset på ön, vi tillsammans med de vuxna barnen som stannat…
Sommarmorgon. Daggen ligger kvar i gräset och vindarna är något svala men löftesrika. Det kommer bli en varm dag. Det är fåglarnas stund och min. Vinden och stillheten. Mina andetag och kroppen som sakta väcks till liv. Långsamt och mjukt. Jag gör min yoga i mjuka sockor och i min rosa pyjamas. Känner mig långt…
Ett trassligt rotsystem.Tunna trådar i ständigt sökande efter fuktig jord.Sköra stjälkar som lätt bryts i vinden. Bara du vet vilken väg du behöver ta till vattnet.Som ger dig näring att växa. En stadig stam tar då höjd uppåt. Den ståtliga kronan kommer sakta vaja i vinden.
För min tid här på jorden. Varje sekund jag är vid liv.Varje andetag. Jag tar ansvar i vinden som blåser håret framför mina ögon.I regnet som faller och blöter jorden.Under morgnarna som skaver.Jag tar ansvar i solen som lyser upp berget.I gruset som knastrar under mina skor.På vandringen uppför.Jag tar ansvar i sorgerna, besvikelserna och i…
Mörkret liksom tystnaden,är kompakt. Den enda rörelsen är stegen. Det enda ljudet är gruset under fötterna. Allt annat är stilla. Lutningen går uppåt.När det är som brantast kommer illamåendet.Tunn luft gör det svårt att andas.Smärtan i bröstet är ändå drivet framåt. Blicken är fäst mot marken, pärlbandet vid horisonten har därför ännu inte nått sinnet. När förändringen väl kommer, sker…
