Jag vilar mot ditt bröst. Vill inget annat.

Livet upphör. Tiden har stannat här och nu. Nu är vi ett. In i döden.

Detta är den enda sanningen. Sanningen om oss.

Lena läppar som smeker. Spröda toner av en violin. Doften av nytvättade lakan.

En mun som kräver. Tunga andetag i rummet. Lukten av svett och våra kön som blandas.

Lusten som aldrig tar slut. Kroppar som inte mättas.

Vem är du? Vem är jag med dig?

I den inledande scenen är det du som öppnar dörren. Och stänger den bakom mig när jag kliver in. Det är förutbestämt att ske just nu. Den här första dagen. Det är idag livet drabbar oss med en sådan kraft att vi faller. Faller. Och faller. In i en virvel av bara vi. In i döden. Bara vi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s